... men ännnu är dyker det upp vackra och härliga dagar. Som i dag, vi har haft studiedag på en fantastisk plats som jag besökte för första gången. Vårdnäs stiftgård. 

I dag börjar prideveckan här i kommunen. Överallt vajar regnbågsflaggan. 

Det här med Coronaavstånd fungerade inte. Vare sig vid föreläsningen eller när vi skulle göra samarbetsövnngar. 

Utmanande men också på tok för nära. Jag kunde inte delta då det till stor del handlade om balansövningar och det fungerar dåligt med ett trasigt knä. 

Vårdnäskyrka, jag tror iallafall att den heter så. 

Den här vackra vyn är över sjön som jag tror heter Regnen. 

Nu är jag ganska så trött och mosig efter en dag med mycket utevistelse. Det får bli ett bad följt av hundpromenad och sedan sängen. 

Ha nu en fin vecka oavsett om den går i regnbågens färger eller ej. 

Så här mindre än ett dygn efter spruta nummer två känner jag en obehagskänsla i kroppen. Huvudvärk, ont i lederna, varm och kall om vart annat. Ja, som om hela jag är i olag. Exakt så här kan jag iofs känna mig vilken dag som helst men just nu funderar jag på om det beror på biverkningarna. Det kanske blir som så att jag får lämna jobbet och gå hem efter lunchen. Jag har en viktig biblioteksutbildning i eftermiddag men den är digital så den kan jag alltid ta hemifrån. 

Bortsett från vaccinationen så snurrar dagarna på i ett rasande tempo. Jag blir trött, tröttare än vanligt. För tretton år sedan sisådär valde jag att börja jobba med elever i mellanåren för att jag kände mig klar med de små. När jag sökte mitt nya jobb här i Linköping så valde jag att söka en 4-6 tjänst. Helt plötsligt står jag här med småfolk igen. De är supersöta, jättegulliga på alla sätt och vis men de är också utmattande. Förmodligen vänjer jag mig och just nu väljer jag att gilla läget. Funkar det inte så får jag söka mig vidare värre än så är det inte. 

På hemmaplan njuter jag över att den heta sommaren verkar vara över. Nu kommer den tid som jag älskar allra mest. Tidig höst! Soliga dagar med krispig luft då vi kan gå längre promenader och Kimmo är pigg och alert igen. Trädgårdsföreningen bjuder på sensommarblomster. 

Palettbladen lyser i sprakande färger. Jag ska ta och sno åt mig ett par skott i morgon när vi tar vår morronpromenix. 

Nu är snart min lunch slut och jag ska hämta nya elever som behöver lite extra spec undervisning. Därefter blir det till att fara hem, vila lite och sedan vara med på utbildning. Jag hoppaas den här obehagskänslan ger sig under eftermiddagen eller kvällen så att jag kan gå till jobbet i morgon och känna mig mer som mig själv. 

Ha nu en fortsatt fin tisdag. 

Min första arbetsvecka på nya läsåret är gjord och i dag brakar verkligheten igång på allvar. Det är i dag som våra nya elever dyker upp. Märklig omställning från att ha varit en 4-9 skola som nu är en F-1 och 4-6 enhet. I vårat "hus" finns också särskolan med massor av barn och ännu flera personal.

Jag tror att det kommer bli superbra, bara allt faller på plats och blir klart. Jag är ju ständigt drabbad av diverse renoveringar och ombyggnationer både på hemmaplan och på mina olika jobb. Tröttsamt! Just nu så bygger man om skolgården utanför mitt fönster och förra veckan grävde man upp och nu så ska plattor läggas. Det innebär att man kör med alltifrån grävmaskiner och paddor till den hemska sågen som kapar betongplattorna. Ljudnivån är hemsk!

Vad har då hänt sedan sist, när jag hade min sista semestermorgon? 

Morgonpromenader i Trädgårdsföreningen är fortfarande lika vackra. Alltid är det någon ny växt eller blomma som fångar mitt intresse. 

Det är en lyx att ha denna park bara två minuter ifrån mig. 

Jag är inte superbra på växtnamn men kanske kallas den här för Dhalia? Hur som helst så är den glimrande vacker. 

På jobbet fick vi fin välkomstpresent i form av en egen mugg med namn och ett litet "citat" på. Väldigt uppskattat. 

Den interna fortbildningen fortsätter på temat Ledarskap. I år ska vi läsa, analysera, reflektera, pröva och givetvis konferensa kring den här boken. 

Än så länge är det ljust på våra morgonpromenader. Det dröjer dock inte länge till innan mörkret bäddar in oss. 

På temat renovering. Jag hade tänkt sitta ute på balkongen i fredagskväll. Jag gjorde ett omtänk. Det var trångt på gården och bilen närmast min balkong var ca 3 cm från att kroka i sin sidospegel i min balkonglåda. 

Lördagen startade jag med att ta ett välbehövligt träningspass. Jag hoppas på att komma igång och in i rutinerna snarast. 

I går, söndag, var Tyra hemma hos mig. Vi åt lunch och så färgade hon mitt hår. Jag är nu inte längre en blekt blondin utan en mörkt grå/blå-hårig person. Jag gillar mitt kök. Det är inte ett kök som passar en familj utan mer ett singel-kök vilket är väldigt passande i mitt fall. 

Jag har snöat in på stuvade saker. Här är en form med stuvad blomkål med kassler. I går blev det stuvade grönsaker till kycklingfilé och stekt vitkål. Gott och bra då det blev flera matlådor till mig. 

Rosor! Länge sedan sist men desto mer uppskattat nu. Jag blir glad varje gång jag går in i mitt vardagsrum. Jag älskar färgen. Hur skulle ni bedömma den? Är de orangea eller laxfärgade? Strunt samma vad det heter, jag tycker de är superfina. Jag har haft en period under några år då jag mest köpt vita och blekt ljusgröna blommor. Doftliljor är en annan favorit. "Färska", snittblommor är en lyx. En lyx som man faktiskt borde unna sig själv lite oftare. Eller som Martin Ljung sa "Fådda blommor" är de bästa. 

Nu önskar jag er en finfin vecka. Ha det bäst. 

I dag fick jag hänga på låset till Coop. Mjölken här hemma tog slut i går och jag var för bekväm för att gå och handla då. Jag fick så klart bita i det sura äpplet och traska i väg lagom till öppningstid.

Vi har haft svajigt väder här under helgen. Turligt nog klarade vi oss utan regn under lördagens utflykt men det blåste bra mycket vid Varamobadet.

Folktomt och stängt överallt. Det ser helt annorlunda ut en solig och varmare dag.

Ett vattenkast utöver det vanliga.

Motala är oväntat vackert och turistvänligt. Hamnområdet är väl värt ett besök.

Som att köp grisen i säcken det här med att käka pizza på random ställe. Vi valde en pizzeria i Vadstena och jag blev glatt överraskad. Jag älskar den tunna bottnen och såsen var perfekt.

Den bästa röran! Då jag flyttat från Blacka så kommer jag inte åt att handla den så ofta. Ica-butiken gör den själv och den är himmelsk. Gillar man inte rödlök ska man dock undvika den.

På lördagseftermiddagen kom häftiga skyfall här. Det blev totalstopp i stupröret och jag lyckades fånga en vattenkaskad på film, kan tyvärr inte ladda upp filmen här. Det stod som en pelare en bra bit upp över mitt balkongräcke. Jag tror fastighetsskötaren behöver rensa i ?silen?. Den ser ut att vara igensatt efter takrenoveringen.

Den skramlas, bankas och stökas i min trappuppgång i dag. Tre olika hyresgäster flyttar ut. Bra att jag är hemma och kan hålla lillhunden lugn. Hon reagerar när hon hör konstiga ljud genom att varningsskälla.

Ute är det sol men luften är sval. Helt enkelt ett perfekt väder enligt mig och Kimmo. Jag måste erkänna att jag längtat efter få glida i ett par höga stövlar och dra på mig en finstickad tröja. Ja, jag vet att jag är galen men jag gillar förhösten.

Nu hoppas jag att ni alla får en fin dag!

Sista dagen i juli är här. Som en sista suck efter en lång ledighet. Jag vet att augusti räknas som sommarmånad också och att både september och oktober kan vara superhärliga. Nu är jag dock redo att komma in i vardagen, träffa kollegorna (både de stora och små). Jag ser fram emot att börja att nytt läsår där jag är med från start. Vara med när hjulet snurrar ett helt varv.

Tyras flytt är över och jag andas ut. Nu är hon på ett tryggare ställe där de kan få lugn och ro. De har jobbat hårt med packande, bärande, städning och allt det där. Min egen insats var minimal, jag servade med mat, var stöd när det behövdes och drog av fönstren lite snabbt.

Tyvärr har min kropp varit ur gängorna i veckan. Jag ska inte gå in på detaljer men jag känner mig fortfarande svag. Jag sover jättedåligt, blir orkeslös på dagarna och så rullar det på. Jag ska göra mitt bästa för bryta det dåliga mönstret. Första dagarna är värst då man ska gå emot allt som ens kropp säger och vill. Då får man lite på sin egen envishet.

Äntligen har regnet kommit och dragit ner temperaturen rejält. Underbart!!! Kimmo var så pigg i går kväll och hade hög svansföring och stuns i stegen. Han gick brevid mig, sökte ögonkontakt och hela tiden med ett leende på läpparna. När Kimmo är nöjd blir även Freja som en ny hund. Så härligt!

Jag önskar er alla en finfin lördag vad än ni tänker ha för er.

Nämen vilken trött o hängig dag jag har. I helgen flyttade dottern med sambo. Jag varken var eller lyfte då kroppen i allmänhet och knäet i synnerhet inte håller. Jag blev istället mat, dryck o fika-ansvarig.

Sömnbrist o kroppsvärk gör mig till den sämsta versionen av mig själv. Den här jäkla solbrännskadan jag drog på mig för en dryg vecka sedan kliar, svider, såsar och stör. Så ovärt det. Det gör jag aldrig mer om. 8 trevliga timmar mot 240 kliande o febriga timmar. Blir liksom arg på mig själv.

Ja, ja. Försöker göra det bästa ändå.

God morgon alla sköningar!

I dag är det 9 år sedan jag adopterade min öländska pälskling. Total vilkorslös kärlek! Med facit i hand kan jag konstatera att jag borde läst på mer om just så stora hundar. Det har ändå gått väldigt bra. Han är en trygg, lugn och harmonisk hund. Han har varit nålen i min ända när jag haft mina svagare stunder. Ibland tänker jag att det är han som hållt mig på rätt sida av vägen här  i livet. Med det menar jag att han alltid sett till att jag måste ut, flera gånger om dagen trots kronisk smärta.  Han tröstar mig när jag är ledsen och gör mig lugn. En riktig terapihund. 

10,5 år gammal och det börjar verkligen märkas att det är en pensionär jag har att göra med. Kimmo tål inte värmen så bra så därför har jag fått anpassa mig och Freja till hans behov. När väderprognosen berättar om värmerekord så har jag satt väckarklockan på 5-6 för att vi ska hinna med vår långpromenad innan temperaturen blir för hög. Under resten av dagen blir det små kissrundor men med kortare intervaller. 

I går träffade jag Elis för en lunch på Pizza Hut. Superhärligt att ses, det var ett tag sedan sist. Jag tog tåget till Norrköping och han hämtade mig på stationen. Maten var väl sisådär. Jag mindes den som godare... Givetvis tog jag en mjukglass. Kallare mjukglass får man nog leta efter.

Efter lunchen åkte vi ut till Kullerstads skogskyrkogård. Jag vattnade lite hos mamma och mormor och morfar. Det var fint. Eftersom jag inte är där så ofta lät jag bli att sätta någon blombukett. Min moster hade planterat fint hos mamma så det kändes ändå ok. Just den här kyrkogården är en av de finaste platser jag vet. Lummig, välplanerad och runt minneslunden är det som ren magi. Att sitta på bänken där och blicka ut över dammen ger ett skönt lugn inombords. 

Titta här! Jag hade totalt missat att monstrean skickat ut ännu ett blad. Det här bladet är av den mindre varianten och kommer nog inte bli vare sig flikigt eller håligt. Jag är glad ändå för plantan kommer bli ännu tätare. Jag ser nu, när jag laddat upp bilden att jag måste duscha av den, mycket damm och hundhår ligger på bladen. 

I dag får Tyra och Peter nycklarna till sin nya lägenhet. Jag är ju som sagt inte rätt människa att lyfta, bära och gå upp och ner tre våningar. Min kropp håller inte för det. Istället ska jag lägga fokus på att tvätta fönster, måste komma i håg att sätta min fönstertvättare på laddning. Jag är så glad för deras skull, de kommer nu bo i ett tryggare område. Säkert kommer de trivas mycket bra och mammmahjärtat kommer känna sig lugnare. 

Det är lite svalare ute i dag. Hoppas det kommer hålla sig så. När jag tittar i väderappen ser det ut som att det ska vara fint över helgen men under början av nästa vecka ska det både regna och åska. Det ser jag fram emot. 

Jag önskar er alla en fin fredag!