Upptäcker att det är 10 månader sen sist. Vad beror det på? Jag har väl helt enkelt inte haft någon skrivlust, eller snarare energi över till det. Livet är lite som en berg-och dalbana. Mest pga av fysiska problem. 

2,5 år med bursit i höften. Ibland känns det bättre, ibland sämre. Tyvärr gör den mig ganska instabil och jag ramlar lätt, vilket i sig för med sig en massa "skit". Inte nog med det så fick jag keratit i ögat så jag inte kunde se då den satt precis över pupillen. Det kan ta 3-6 månader att läka men min var bra på två veckor. Tack o lov för det. 

Nu är vi på sluttampen vad det gäller den här terminen men de stora jobben är kvar. Betygen ska sättas och jag känner mig lite spänd inför det. Det som har fått stå tillbaka är ju tillvaron på hemmaplan. Både tvätt och städ sker lite sporadiskt. Jag orkar inte hålla mina fasta dagar utan kör de dagar jag är ok. I dag känner jag mig riktigt ok. Har för första gången på år fått sova 10 timmar två nätter i rad. Så himla skönt. I vanliga fall är jag glad om jag sover 4-5 timmar och då brukar jag ändå vakna 2-3 gånger. Men som sagt, i dag är jag tacksam. 

I går var det strålande sol hela dagen. Bra för alla som älskar att sola, vilket jag inte gör. Jo, kanske om jag är vid vattnet men att sitta på balkongen blir som att sitta i en bastu. Jag gillar dagens väder bättre, molnigt och lite enstaka skurar. Så fort jag hör det uttrycket tänker jag på mamma. Hon sa alltid "Så skönt att Enstaka skurar för då slipper jag". Jag blir mer och mer lik min mamma, använder samma utrryck och ser mer och mer ut som henne. Saknar henne mycket. Nu är det ofattbara 21 år sedan hon gick bort. 

Dagen i dag ska ägnas åt tvättstugan och så har jag några små ärenden att göra. Annars får det bli lugnt. Felet jag brukar göra de dagar jag mår bra är att ta i för mycket. Nu får vi se om det tar 10 månader till nästa inlägg eller om det kommer tidigare. 

Det är högsommar nu, men även jag måste erkänna att vädret inte varit något vidare. Många dagar med skyfall och översvämningar. De sista dagarn har dock varit kanonbra, lite för bra i min smak. När temperaturen går över 22 tycker både jag och Tjejen att det är mer än lovligt varmt.

Jag har promenerat oräkneliga kilometer i Trädgårdsföreningen med Tjejen. Både hon och jag älskar att vara där. Är det för soligt och varmt kan vi alltid välja att gå de vägar som är omgivna av höga skuggande träd. Rosorna börjar bli överblommade. Funderar starkt på att gå dit och "sno" massor av kronblad och göra eget rosenvatten. 

En huvudlös hund mitt i all lummighet. 

Har ni sett så vacker. Älskar färgen och formen. Perfektion! Vet inte vad blomman heter men visst är den ljuvlig?

Nästa års rododendronknoppar är redan på väg. 

Efter en kloklippning och inköp av nytt halsband fick Tjejen en bägare med glass. Det är inte "människoglass" utan en hundglass med laxsmak. Så mysigt att sitta på en bänk mitt i grönskan och bara njuta en stund medan hon slickar i sig. 

Utmattad av värmen och promenaden vilar Tjejen ut i sängen med huvudet i sin nalles knä. Jag hade haft Tjejen mer än ett halvår då jag insåg att hon inte fått en enda egen leksak. Så kunde vi inte ha det. Tyvärr vet inte denna hund hur man leker med dragleksaker, bollar eller annat. Sådant är nytt för henne. Som tur är interagerar hon så fint med andra hundar. 

Ett jobb jag inte skulle klarat, måla trädetaljerna på höghus. Jag skulle nog inte ens klara att stå på översta balkongen. Höjdrädd har jag blivit med åren. Klarar inte ens att se filmklipp från tex berochdalbanor eller på folk som slänger sig ut från flygplan för att hoppa fallskärm. 

Hälsan har inte varit på topp. Höften är fortfarande skitdålig. Många semesterplaner har fått ställas in. Jag kan inte längre sitta med benen i kors eller sova på sidan. Istället har jag då unnat mig att gå ut och äta med goda vänner. Sist jag var ute var jag på restaurangen runt hörnet, Flaming bull. Maten var helt ok men den serveringspersonal som jaobbade den här kvällen verkade inte vilja ha några kunder. Snapig, skulle jag beskriva henne. 

Många lugna promenader har det blivit genom staden. Tjejen ska ju miljötränas. Hon är hur cool som helst. Här är fontänen vid Hospitalstorget. Vi måste bli bättre på passivitetsträning. Tjejen blir aldrig så avslappnad att hon lägger sig ner om jag sätter mig på en bänk eller stannar och pratar med henne. Vi har hittat en bra promenadkompis i form av en 55 kg Rottweiler. Jättekul då han och hans matte bara bor två portar bort i nästa hus. 

När det regnat och åskat eller när det varit för varmt ute så har det varit skönt att krypa upp i soffhörnet med en bra bok. Serien av Riley kan jag verkligen rekommendera. Den har handling som gör att jag måste kolla upp saker, googla och läsa vidare. Har du inte läst den så grattis, då har du något fantastiskt framför dig. Även Rudbergs seri Kotrahenterna kan jag varmt rekommendera. Den serien utspelar sig under andra världskriget. Mycket nyttig historia får man lära sig här då den till viss del bygger på sanning. 

Det är inte ofta olyckan är framme hemma hos mig på så sätt att saker går sönder. Till Tjejens försvar måste jag säga att de vita pedistalerna är väldigt rangliga. Å andra sidan så har Tjejen en ovana att äta sånt hon inte ska. Nu måste jag vara extra noga då hon får lite minskad mängd mat i hopp om att tappa lite i vikt. 

I dag blir det storkok i form av broccolimos och Blomkåls-och broccolisoppa. 

Nu hoppas jag alla får en fin dag och en fortsatt fin semester. Jag drog i gång tidigt ifall det skulle bli för varmt men nu har ett molntäcke lagt sig över staden så det blir nog lungt. Perfekt för då kan vi ta lunchpromenaden runt Stångån utan problem. 

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sansade mig och kom på att det bara är annandag påsk i dag. 

För att skoja till det lite har jag fått nackspärr. Alltid är det något. Jag och tjejen har tagit en långpromenad, rent tidsmässigt och inte i längd. Det med förhoppning om att jag skulle promenera loss spärren. Det verkar inte ha funkat så det får nog bli en sväng till gymmet för att försöka få i gång cirkulationen och bli bättre. 

Bättre är iallafall tjejen. Det tog en sisådär 10 dagar att bli bra för henne. Jag tror det var Cani kur som styrde upp det hela. Förra helgen var hon ju läskigt dålig. Nu är jag supernoga med att gömma både hundbajspåsar och pappersinsamlingen. 

I torsdags gick jag, lite spontant, till Sax och fön för en välbehövlig klippning. Som alltid blev jag jättenöjd men känner mig obekant när jag ser mig i spegeln. I min hjärna är jag fortfarande brunett. 

Långfredagen blev just en ganska lång historia dessutom gav min tv upp. Eller jag trodde det. Började till och med att kolla runt på Net on net efter en ny och planera upp hur jag skulle bli av med den som jag trodde var trasig. I dag på förmiddagen gick jag igenom alla kontakter och sladdar. Å det löste sig. Det var en sladd som halkat ur. Tänk så onödigt om jag slängt en fungerande tv. Ja, helt fungerande är den inte då fjärrkontrollen gav upp för ett halvår sedan. Jag köpte en all round kontroll men den fungerade inte så jag gissar att det är något vajsing på själva mottagaren. Eller jag tror det, vad vet jag? Är galet oteknisk.

På påskafton fick jag lite oplanerat sällskap vilket var trevlig. När man som jag bor ensam i en främmande stad kan familjehögtider vara lite, ja vad ska jag säga? Långtråkiga. Speciellt när så mycket är stängt. Men jag passade på att se ifatt lite serier, läsa en del och givetvis ut och lufta mig och Tjejen. Sällskapet stannade till påskdagen och vi tog en lunch på stan. Mocca Deli levererar alltid. 

I morgon ska jag och Tjejen ta en tur till Norrköping. Där ska vi hälsa på min kompis och Tjejens extramatte. Vi har inte planerat in något särskilt men jag gissar att det blir en tur antingen i Vrinneviskogen eller i Lindö. Allt hänger lite på hur min höftstatus är. Jag måste verkligen boka in en ny tid till fysioterapeuten. 

På tal om att läsa så håller jag just på med Motiv av Malin Persson Giolitio. Gillar man crime så kan jag rekommendera denna. Jag beställde den här boken för jag gillade Störst av allt. I den här boken får man tta del av 10 noveller som alla fångar och gör att jag bara vill läsa vidare. 

Det var ett litet boktips. Nu önskar jag er god fortsättning på påsken. Så hörs vi. 

Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder och årstider. 

Promenaderna med Tjejen är så njutbara. Extra skönt att veta att hon kommer ut med mig även när det är ljust. Hon älskar verkligen att ströva runt och snirkla längs promenadstråken i Trädgårdsföreningen. Ofta möter vi någon annan fyrfoting som vi kan hälsa på eller slå följe med. 

Våren kom in till city och så här fina blev planteringarna. Tyvärr tog frosten dem bara ett par dagar senare. Man hade nog förhoppningen om att det skulle vara färdigt med minusgrader under 8 på natten. 

Tjejen är nog den hunnd jag haft som är mest bestämd när det gäller att få uppmärksamhet. Hon har en hel rad sätt att tala om att hon ska få sin beskärda del av gos och kel. 

Tyvärr passade hon på att dra i sig diverse farligheter förra veckan, hundbajspåsar, skosnören mm. Hon blev jättedålig. Kräkningar, diarré, och plastpåsar som hängde ut ur rumpan blev resultatet. Först i dag, tio dagar senare verkar magen och hela hon återhämtad. 

Jag är fortfarande väldigt nöjd med min kaffemaskin. Skulle jag ha något att klaga på så är det väl storleken på kopparna. Å andra sidan kan man ju ta flera...

Jag skämmer bort hunden med bästa fodret, bara naturliga godisar från djuraffären. Men så kom jag på att hon inte fått en enda egen leksak som bara är hennes. Här hemma fanns bara ärvda. Gissa vilken stor glädje hon visade när hon fick sin första, egna pip-nalle. 

I helgen som var hade jag besök. Vi hann med flera restaurangbesök. Pizzan från Papa Grappa var helt ljuvlig. Vi besökte även Brödernas för en superläcker hamburgare. 

I dag är det skärtorsdag och jag har hunnit med att jobba, fått Tjejens klor klippt, städat av lite här hemma samt handlat påskmat. Så nu är jag lite matt och tänker hänga i soffan och se på Shetland. I morgon väntar tvättstugan på mig. Det gäller ju att portionera ut sysslorna. 

Nu önskar jag er en skön kväll!

Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på långa vägar än. Vi kommer förmodligen att drabbas av både snösmältning och nya snöfall flera gånger om innan våren verkligen är här på riktigt. 

I går kväll började det snöa ymnigt. Jag tror att vi fått 10-20 cm under kvällen och natten. Lätt, kritvit snö som blåser upp i halvetershöga drivor. Lätt förvirrande för en grekisk stövare att ta sig fram och uträtta sina behov. Jag förstår Tjejen. Att plumsa ner rumpan i snön måste ju vara allt annat än skönt. 

Oskön började min mage kännas i går. Tankarna började dra åt magsjukehållet. Vi har flera elever men också personal som varit drabbade av denna hemska plåga. Men det blev inte så mycket mer än ett jobbigt molvärkande. I morse vaknade jag vid fem, jätteont i magen. Då fattar jag vad det är, magkatarr. Jag får ändå vara nöjd, jag har klarat sju veckor med naproxen innan katarren gjorde sitt intåg. En extra omeprazol gjorde susen och lagom till halv sju började eländet lugna ner sig. Jag fick hoppa över "höftmedicinen" i dag. Det blir tyvärr som en ond cirkel. Ska höften må bra måste jag ta antiinflammatorisk medicin men då får jag också magkattar. I nuläget så räcker det att jag missar en dos så blir jag handikappad av smärta. Ja, ja. I dag fick det bli som det blev. 

På jobbet är vi inne i Utvecklingssamtalsveckor. Jag måste säga att jag är väldigt förvånad över hur liten betydelsen har för flera av våra vårdnadshavare. Man dyker inte upp, ringer inte innan eller kommer 10-15 minuter försent. Värst var nog den vårdnadshavare som satt och kollade på sin mobil under bordet, det hela pågick under 5-7 minuter. Vilka signaler ger det till barnen? Skolan är inte viktig. Som tur är finns det även samtal som blir så givande, man möts i förståelse och alla inblandade känner sig nöjda och glada efter samtalet. 

Veckorna går så fort och snart har vi helg igen. Därefter är det bara en arbetsvecka kvar innan vi får en veckas sportlov. Jag hoppas snön får ligga kvar till dess. Barnen har ju så roligt med pulkor och stjärtlappar. 

Nu önskar jag er en fin onsdagskväll.

 Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat lägga mig ner på golvet och somnat. Vad är det som händer? Jag hade velat hem till mysproppen på bilden är ovan. Nu hade jag ju både trastvärd och lektioner så jag stannade snällt kvar resten av dagen. Men när jag kom hem blev det ett par timmars vila, fram till nu. För nu är det dags för tvättstugan, som alltid på torsdagar. 

När man inte orkar storstäda kan man alltid maskera kaoset med dämpad belysning och doftljus. 

Det har varit kallt den här veckan, ner till -18 grader, och det har snöat en hel del. Riktigt vackert men obehagligt när det har blåst byvindar och snön har lagt sig i drivor. 

Ett kort inlägg då energin inte riktigt infinner sig. Jag hoppas verkligen att det inte är nån förkylning eller liknande på gång. Det har jag varken råd eller tid med. Kanske dags att köpa Berocca för att fylla på depåerna lite. Fast jag tar redan magnesium, omega och D-vitamin. Multivitaminet var slut när jag gjorde min senaste beställning på Apotea. Tänk om det är det som behövs eller så är det bara som så att den mörka årstiden har greppat mig i sina klor. Men snart märker man av att ljuset är på väg tillbaka. 

Nu önskar jag er en fin kväll och att helgen som är på ingång blir riktigt fin. 

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att lyfta det. 

Visst finns det positiva saker, störst av allt är nog att Tjejen flyttade hem till mig. I början var det svårt. Saknaden efter framförallt Freja gjorde det svårt att älska Tjejen så där villkorslöst. Nu när vi lärt känna varandra så känns det ändå perfekt. Vi passar för varandra. Hon är en myspropp som älskar närhet och mys men kräver också, vilket är bra för mig, långa promenader flera gånger om dagen. 

I början var den här grekiskan tveksam till snön men nu verkar hon gilla den. Jag väntar dock fortfarande på hennes första rullning i snön. Kimmo var ju överlycklig när snön kom och älskade att inta ryggläge och åla omkring. Å andra sidan har Tjejen och Kimmo helt olika typer av päls. 

Ny hund men med samma besatthet av att "vaka" över mig när jag badar. Ganska gulligt. 

Under black week passade jag på att köpa mig en kaffemaskin. Väldigt behändigt och bra när jag bara vill ha en kopp till mig själv direkt på morgonen. Perfekt att ladda kvällen innan så det bara är att trycka på play på morgonen. 

Via kaffekapseln.se köpte jag hem närapå ett års förbrukning av kapslar. Kanske en miss då det finns bäst-före-datum på dem. 

Under jullovet blev det en del restaurangbesök tillsammans med goda vänner. En av mina favoriter är oxfilépastan. 

När jag var över till Norrköping passade jag och vännen på att ta en plankstek. En klassiker som är svår att tröttna på. 

En inflammerad höft i kombo med halkan är inget bra. En av vurporna genererade i världens lårkaka, blå armbåde och en pangsmäll på hakan. Nu har jag fått en dunderkur av antiinflammatoriska piller, värktabletter och så klart omeprazol eftersom min mage inte gillar naproxen. 

I morgon ska jag dock till röngen så vi kan utesluta förslitning eller artros. Jag som börjar hitta på US nu blev lite besviken då röntgen den här gången ska göras på Mjärdevi. Ny buss och ny plats, ja man slutar ju aldrig att lära sig. 

Nu ska strax ner i tvättstugan för att hämta upp veckans tvätt.

Jag önskar er en trevlig helg.  

Förrförra helgen blev en helg tillsammans med bästa kompisen. Hon har ställt upp så mycket för mig under tiden jag var gipsad så jag beslöt att bjuda henne på julbord. 

Vi var på hotell Ekoxen som var julpyntat och vackert. Vi fick ett bra bord lite avskiljt från de stora bullriga sällskapen. Ett fönsterbord med utsikt mot den vintriga Trädgårdsföreningen. Då vi kom till första sittningen så var allt så fantastiskt fräscht och smakligt uppdukat. Jag kan säga att jag siktade in mig på mina favoriter som är  fisk i alla dess former och givetvis Janzons. 

Efterrättsbuffén var sagolik. 

På lördagen var vi uppe tidigt för en morgonpromenad med Tjejen. Vi promenerade genom hela Trädgårdsföreningen. Så gnistrande och vackert att jag nästan blev tårögd. 

När Tjejen var duktigt rasta tog vi svängen till Djurboden där vi åt "djurfrukost". Vi åt så klart inga djur men den kallas så för att man får ha med sitt djur. Tjejen älskar att vara där och busa med de andra hundarna men också få massor av klappar och gos av de andra människorna som är där. 

Vår lördagslunch intog vi på Mocca Deli. Oxfilépastan med tryffel var helt magiskt god. 

Vi passade även på att vandra genom stan så jag fick visa vännen all fin vinterbelysning.

Summerar jag helgen så blir det 10 av 10.