...eller inte... I dag är det en riktigt jäkla skitdag. Vaknade vid tre i natt med huvudvärk och illamående. När så morgonkaffet kom upp och rummet snurrade så kände jag mig besegrad. Det är någorlunda ok när jag ligger ner, förutom att hjärnan verkar vilja tränga sig ur skallen. Står jag upp upp börjar allt gunga och jag blir illamående. Vilket skit!!!

Så i dag ligger jag i ett mörkt rum, lyssnar på poddradio och bara är. Tänker lite, slumrar lite och reflekterar lite igen. Mina fyrfota grabbar passar på att njuta av mattes närvaro, de tränger sig nära, nära. Speciellt katten har som ett sjätte sinne för människor som är krassliga. Han gosar in sig i armhålan, snuttar lite på min morgonrock och spinner sig genom timmarna.

Nej, i dag blir det inte mycket gjort men jag ska ta sats och försöka laga mat till barnen sen. Det gäller att ta det i ett lugnt tempo. Lugnt är det inte utanför mitt fönster. Inte vet jag vád de sysslor med men det är något med stora, tunga maskiner. Störande ljud för en känslig själ. Kanske har jag utvecklat migrän så här på äldre dar. Det spelar eg ingen roll vad det är bara det går över. Och det snart.