Att få åka över till grannstaden för att låna mina barn under deras "pappavecka" känns lyxigt. Jag plockade upp mina sköningar vid tolvsnåret. Då Kimmo var med stod så klart en härlig promenad på programmet.

Vi begav oss mot Vrinneviskogen. En plats jag trodde mig känna väl. Så var det inte, vi kom aldrig på 5:an och hamnade totalfel. Tur att jag har telefonen och Runkeeper... En dryg timma senare och med trötta ben var vi duktigt hungriga.


Pizzalunch är smaskens speciellt i det bästa av sällskap. O vad mycket jag fått höra om pojkvännen, bad, campingliv och en massa annat. Jag blev så varm i hela kroppen och mjuk i själen när min som smög in sin hand i min och viskade "mamma, jag har saknat dig". Lycka!!!

När jag återlämnade guldklimparna fick jag både gott kaffe och trevlig pratstund med barnens pappa och hans sambo. De hade planerat åka till High Chaprall ( stavas det så?!) men det gick inte att få tag i nån stuga. Tält var inte aktuellt för pappan, inte efter en tältvecka på Öland och nu, nytvättat tält.

Vilken tur då att vi genom lite kontakter faktiskt kunde ordna så att han får låna den husbil vi brukar ha och som dessutom nu stod på vår gård.

Dubbeltur för mig i dag! Jag fick träffa barnen ännu en gång, nu när de hämtade husbilen. Trevligt också att hinna med ett glas rött med Linda.

Å så nåt annat... Sist jag träffade min faster Stina, hade hon mig sig en hel kartong med kläder från 70, 80- talet. Alldeles för små för mig men de passar min dotter. Bland annat fanns det en röd Adidasdress med prislappen kvar, föregångare till dagens så populära sparkdräkter. Himla cool, faktiskt. Å är man söt som socker, vilket Tyra är, så passar man i det mesta. Eller hur?