Denna vackra, ljumma och lysande lördag är till sin ände om 6 minuter

Jag är som regnbågen fylld av hela spektrat. En görskön känsla.

Åh, livet är så snart å svängigt. Det händer så mkt hela tiden. JG får svårt att hänga med i alla roligheter. Men jag gör mitt bästa.

Vad som är rätt o fel är jäkligt svårt. Det som är rätt en gång kan vara totalt fel nästa gång. Eller 14 gånger senare.

Älskar pappas gamla uttryck "hur man än vänder sig har man arslet bak".

Det ligger mycket sanning i det.

Men om man tror sig veta vad som är det bästa för nån annan då? Vad gör man då? Pratar med personen i fråga, så klart. Men om inte det ger nåt heller? När förklaringarna man får är så skira att spetsgardinerna ligger i lä? När det slutligen påverkar mig vanvettigt mycket, så mycket att det liksom inte finns utrymme för andra tankar?!? Hur gör man? Ska man göra som med barnen, fatta beslut över deras huvuden?

Obekväma beslut är läskiga. Och jag är feg och konflikträdd. Men till slut kokar även min gryta över. Det händer inte ofta. I veckan hände det på jobbet, tyvärr. Kanske mest pga annan frustration.

Frustration är min största fiende. Det är den som skapar den största oredan i mitt liv.

Jag vill vara ofrustrerad och tillfredsställd. Bra kvinna reder sig själv, klarar sig på egen hand o slipper på så vis frustration. Men så fort det finns fler inblandade typ barn, djur, jobb osv. Det är då det tokar till sig.

I dag är det fredag. Fredag utan den där bubblande, glada, förväntansfulla känslan. I dag är det tungt, lite ångestfyllt, sorgligt, eftertänksamt och känsloladdat. I dag är dagen då vi tar ett gemensamt farväl av en kollega. Jag bävar inför begravningen. Jag har allt för många begravningar i minnet och massor av sorg och saknat lagrad i mig. Det är framförallt minnet av min egen mammas sjukdom och begravning som kommer till ytan. 

Det som är skönt är att vi är många kollegor som följs åt, som stöttar och finns för varandra. Det tuffaste är tanken på den familj som nu saknar sin mamma, farmor och fru. Den förlusten kommer de för alltid att bära med sig. Orättvist är ett ord som gör sig starkt påminnt en dag som den här. 

Jag försöker lära både mina elever och mina barn att livet är orättvist. Men då handlar det ofta om mindre saker som vem som får största bullen eller vem som får välja tv-program. När det gäller livet eller, som nu, döden. Ja då är det tamejtusan jävligt orättvist. Att min mamma dog efter 40 år som rökare kan jag se en viss rättvisa i men inte att nån som levt så sunt, vänt och gott ska drabbas. 

Vad är meningen med livets alla lidanden? Det är nog den yttersta frågan. Svaret måste helt spontant bli, balans. Nån stans finns ett räkneverk som summerar plus och minus, positivt och negativt, gott och ont, varmt och kallt, hårt och mjukt för att sedan på nåt märkligt sätt utmynna i den totala balansen. 

Om tre, fyra timmar ska jag krypa in i famnen på min underbara kille. Suga i mig av hans doft, andas ut och ladda om. För trots allt så är helgen här och jag tänker ta vara på den. Till varje pris. 

Var rädda om er!

Min älskling! Så gosig och kelig. Vill hela tiden vara med o nära. Så nöjd och glad.

13 timmars effektivt målande så är nu äntligen bordet klart. Ja så när på som två iläggsskivor. Men de tar jag senare.

Många har gett mig rådet att spara möbeln i originalskick. Men den var oerhört sliten o hade ändå behövt en hel del jobb.

Då min stora hall är ganska mörk behövde jag verkligen få in ljusa möbler. Jag är nöjd. Och säkert hade min mormor gillat det också. Efter ett tag iallafall.

Så nu finns både matsalsmöbel, hallbyrå, kristallkrona och porslinskåpet samlat i samma rum. Och jag tänker varma tankar om mormor varje gång jag vistas där.

När den här godingen ställer sig framför mig och bara gungar med svansen. Ja, då är det omöjligt att säga nej.

Vilken bra dag jag haft. Från början till slut. Höjdpunkterna är nog kvällspromenaden med Nats, Kimmo, storebror med flickvän och fina Vicki. Så jäkla kul, bra o mysigt att våra hundar funkade i hop. Samma skrot o korn. Härligt!!!

I kväll besökte vi även mamma, mormors, morfars, Isabells, Mats svärfars och mormors gravar. Ljus tändes och vi mindes. Mysigt, högtidligt men oxå sorgligt. Det är så många som fattas oss. En bedrövelse som förenar.

I mirgon är en ny dag. Då ska vi möta nya med-och motgångar. Det känns helt ok, speciellt med tanke på att jag gör det med Mr Perfect.

I morse vaknade jag pigg och utvilad. Att starta dagen med kaffe redan i säng är en enorm lyx. Att inte ens behöva kliva upp för att fixa till det känns kanonbra. Ribban blir på nåt sätt lagt på nivå underbart med möjlighet att höjas. Att det är ljust ute och fåglarna kvittrar under hundpromenader är så härligt att jag blir full i fniss.

Mindre fnissig blev jag dock när stora Kimmohunden blev som kär i en liten vit bision frisé. Jag har inte varit med om att han låtit på det sättet nånsin tidigare. Stora killen, så tramsig han blev.

Snart är min arbetsdag slut. Då ska jag bara hem och röja lite i lägenheten som är utlånad över helgen. Jag håller tummarna för att dottern och hennes pojkvän inte stökat till alltför mycket. Tyra hörde av sig under dagen och ville komma hem och hänga lite. Hon undrade om jag hade nåt ätbart hemma. Så skönt att då kunna säga "gå med hunden så sätter jag in pengar till en pizza". Vi trivs så här centralt i stan. 50 meter till kondiset, 100 meter till Coop och 150 meter till pizzerian. Det är ingen katastrof om man är glömsk. Fast jag gillar inte att småhandla. Som tur är har jag en väldigt omtänksam man i mitt liv som gärna skjutsar mig till stormarknader och liknande.

I dag är det ingen vanlig fredag utan fredag innan lov. Det känns alltid lite extra bra. Tålamodet blir lite bättre och stämningen något högre på jobbet. Jag har mest planerat in luncher, fika och liknande med mina kompisar. Vanliga veckor snurrar livet så fort att det mesta av umgänget blir lidande. Det gäller att ta igen det på ledigheterna.

I kväll blir det bubbel i spat hos Mats och säkert nåt gott att både äta och dricka. Sen så går fredagen över till en kärleksfull lördag. Lite extra kärleksfull eftersom det är alla hjärtansdag. Då har vi planerat för lunchdate ute. Känns som om det här kan bli ännu en glimrande helg. Inte undra på att hela jag är full av fredagsfeeling och pirr!!!