Utan återvändo men inte utan att se bakåt, det är väl så de flestas liv ser ut. Kan man se bakåt och lära sig av sina misstag och lyckanden fyller återblickarna en viktig funktion. Iallafall är det så för mig.

Efter ett par månaders frånvaro från just den här bloggen och faktiskt helt och hållet från bloggvärlden är jag nu tillbaka. Spindelkvinnan har blivit en del av mitt liv och jag klarar mig inte utan att få skriva. Jag har givetvis skrivit i min egen lilla dagbok men det blir inte detsamma. Under en period kände jag att bloggen blev ett ställe där jag verkligen gnällde, klagade och mest sprutade ur mig min frustration. Så vill jag inte ha det. Jag vill orka att skriva ur mig skiten men framförallt behöver jag nysta fram de glimrande stunderna, skratten och glädjen som så ofta omger mig. På en dålig sak i mitt liv går det vanligtvis tio fantastiska.

Nu hoppas jag att jag kan ta ett djupt andetag i vårluften, underbara årstid, stå stadigt på marken och njuta av solens värme. Både på insidan och utsidan. Och kanske, kanske kan jag roa dig en kort stund medan du ser vad jag skriver just denna dag då du valt att kika in hos mig.

 

Ann-Sofi

1 mars 2014 11:40

Trevligt att du är tillbaka! /Ann-Sofi

Mia

10 mars 2014 11:49

Roligt att du troget följer mig vidare i livet. Du får ryta i åt mig när jag fastnar i gnällträsket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom då det efterlängtade påsklovet. Skönt för jag var ganska så trött och det hade varit svårt att gå upp på morgonen. Lite typsikt så hade jag glömt stänga av larmet på mobilen så jag väcktes abrupt i morse. Då var jag lite veckovill tills jag sa...

  Sedan sist så har ljuset verkligen återkommit. Redan strax innan sex så känns det som mitt på dagen. Jag gillar det lika mycket som när mörkret återkommer på hösten. Jag är nog född på rätt plats då jag  älskar dessa växlingar i både ljus, väder...

    Under ett par dagar har jag haft som vårkänslor inom mig. Ljuset kommer tidigare och lämnar senare om dagarna. Småfåglarna kvittrar i parken under våra morgonpromenader. Det har känts ljuvligt. Ändå vet jag ju att vintern inte är över på lå...

       Jösses vilken trött vecka jag har haft så här långt. Den startade med världens huvudvärk i måndags, den satt i lite grann även under tisdagen. Onsdagen var helt ok. Men i dag, vid tio-tiden slog störa tröttheten till. Jag hade lätt kunnat...

Jag brukar ju alltid göra ett bokslut här i bloggen men valde bort det för år 2023. I stora drag var det ganska pissigt år. Disbråck, två hundar som lämnade mig, brutna händer, slemsäcksinflammation i höften och en massa annat elände. Inget kul att l...